Comments on: Förlåt. http://vangel.blogsome.com/2008/02/17/forlat/ My roller coaster... Fri, 18 Dec 2009 09:24:55 +0000 http://wordpress.org/?v=1.5.1-alpha by: netza http://vangel.blogsome.com/2008/02/17/forlat/#comment-404 Tue, 19 Feb 2008 08:26:25 +0000 http://vangel.blogsome.com/2008/02/17/forlat/#comment-404 Känner igen mig jättemycket. Har totalt glömt bort hur man fungerar att vara social och vet inte hur det ska vara... inte nog med att man får ångest när man träffar andra, liksom. :/ Känner igen mig jättemycket. Har totalt glömt bort hur man fungerar att vara social och vet inte hur det ska vara… inte nog med att man får ångest när man träffar andra, liksom. :/

]]> by: Lena http://vangel.blogsome.com/2008/02/17/forlat/#comment-403 Mon, 18 Feb 2008 01:26:57 +0000 http://vangel.blogsome.com/2008/02/17/forlat/#comment-403 du behöver inte be om förståelse. jag har alltid vetat att du har det fördjävligt, men inte förstått hur jävla jävligt det hela är. inte förän nu, nu när jag har riktigt trillat ner i hålet som du kallar det. jag själv kallar det för avgrund... förr förstod jag inte vikten i att vara stolt över sig själv för att lyckats ta sig till tvättstugan eller till affären för matinköp - det vardagliga o livsnödvändiga. tyckte du stundtals var löjlig, men oj vad reviderade de tankarna har blivit. idag är du i mina ögon modig o stark när du fixar de egentligen mest sakerna egentligen! jag själv kan faktiskt hålla med dig att det e skönt att jag hamnade där jag är, just för att förstå dig o alla andra jag mött o kommer möta med samma eller liknande besvär. jag anser i all min bedrövelse över livssituationen just nu, att alla erfarenheter e bra erfarenheter - även de sämsta! hoppas nu inte min mycket privata kommentar avslöjade oss förmycket, iofs är jag mycket öppen med mitt... :) *kram på dig* du behöver inte be om förståelse. jag har alltid vetat att du har det fördjävligt, men inte förstått hur jävla jävligt det hela är. inte förän nu, nu när jag har riktigt trillat ner i hålet som du kallar det.
jag själv kallar det för avgrund…

förr förstod jag inte vikten i att vara stolt över sig själv för att lyckats ta sig till tvättstugan eller till affären för matinköp - det vardagliga o livsnödvändiga. tyckte du stundtals var löjlig, men oj vad reviderade de tankarna har blivit. idag är du i mina ögon modig o stark när du fixar de egentligen mest sakerna egentligen!

jag själv kan faktiskt hålla med dig att det e skönt att jag hamnade där jag är, just för att förstå dig o alla andra jag mött o kommer möta med samma eller liknande besvär.

jag anser i all min bedrövelse över livssituationen just nu, att alla erfarenheter e bra erfarenheter - även de sämsta!

hoppas nu inte min mycket privata kommentar avslöjade oss förmycket, iofs är jag mycket öppen med mitt… :)

*kram på dig*

]]>